Den felande länken

Av admin | Publicerad: december 6, 2016

Det blir allt mer allmänt accepterat att arbeta med jämställdhet och jämlikhet ute i landet. Studie efter studie visar på morötter i form av goda effekter både vad gäller kvalitet och på lönsamhet. Lagar skärps och förstärker även piskan.

Så allt fler organisationer gör jämställdhets- eller jämlikhetsanalyser och tar fram åtgärder, och det är populärt att tala om normkritik i dessa sammanhang.

Det som dock ofta saknas i detta arbete är den konkreta uppföljningen. När vi genomfört en åtgärd, diskuterat normer och ändrat förhållningssätt, vad får vi då för resultat? Efterfrågas något resultat, eller stannar styrningen vid att be om analyser? När vi genomfört våra åtgärder, gör vi då en ny analys av samma område, eller går vi helt enkelt vidare och analyserar något nytt, utan att stämma av vad som faktiskt hände?

Leankonceptet erbjuder metoder för att identifiera förbättringsområden och för att hitta åtgärder. Men det erbjuder också modeller för att följa upp arbetet, för att faktiskt åstadkomma en effektiv mål- och resultatstyrning utan att öka på den administrativa bördan alltför mycket. Det är något för jämställdhetspraktiker att lära av!

Christina Ahlzén, Konsult på Medida och grundare av JÄMLEAN

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer

Kroppen som en del av människan

Av admin | Publicerad: augusti 2, 2016

Ofta när jag föreläser om jämställdhet och jämlikhet så får jag kommentarer och frågor om skillnader mellan kvinnor och män. När det kommer till skillnader så är det ofta större skillnader mellan individer än mellan gruppen kvinnor och gruppen män. Till detta så finns det grupper som inte definierar sig varken som kvinnor eller män. Men om vi ska prata om den stora gruppen, de som är cis (det vill säga identifierar sig som det kön de blev tilldelade vid födseln) så finns det såklart skillnader. Våra kroppar ser olika ut och har olika funktioner.

Vad spelar kroppen för roll när vi tänker kring makt och lean och effektivitet?

Jag träffade en kvinna i Almedalen som berättade om olika projekt där kvinnor utbildas i hygien och hälsa på arbetet. De får också möjlighet att köpa näringsrik mat till subventionerat pris. Genom att utbilda anställda, i detta fallet kvinnor, (som i sin tur utbildar vänner och grannar) så sprider sig sjukdomar i mindre utsträckning och kvinnor kan arbeta även under menstruation vilket ökar närvaron och på så sätt effektiviteten i fabrikerna.

Att fokusera på kroppen och kroppsfunktioner och hitta lösningar ökar alltså företagens lönsamhet, färre sjukdomar sprids när de anställda får lära sig om hygien, familjer kan planera mer när de får tillgång till utbildning och preventivmedel, de äter bättre när de får tillgång till mer hälsosam och varierad mat och fler kvinnor kan arbeta hela månader när de ges möjlighet att få mensskydd. Sedan kanske vi ska akta oss för att tala om många kvinnors kroppsfunktioner som avvikelser, men att lägga till kroppen som en faktor ökar vissa kroppars möjligheter att delta.

Vi är sedan länge vana vid att anpassa platser för olika funktionsvariationer (även om vi måste bli mycket bättre på det) och detta är egentligen samma princip. Vad har din kropp för behov för att fungera i denna miljö? Hur kan vi förebygga, underlätta och sörja för att din kropp mår bra? Små insatser kan ge stora resultat. Genom att lägga till fler kroppar till vår avkönade normkropp (stereotyp) får vi mer anpassade lösningar och hjälpmedel som dessutom ofta är bättre för alla.

Här är ett exempel på projekt där just kvinnor utbildas

Hälsar Jenny Claesson marknadschef på Add Gender och delägare i JÄMLEAN

Publicerat i Uncategorized | Taggat , , , , , | Stängt för kommentarer

Effektivitet när solen skiner?

Av admin | Publicerad: maj 11, 2016

Vad är egentligen effektivitet?

Att producera mesta möjliga med minsta möjliga resurser och på kortast möjliga tid, säger läroboken. Men vad är det för något som ska produceras? Bilar? Blöjbyten och matning? Rapporter och dokument? Eller kanske… glädje? Effektivitet handlar om vad som krävs för att uppnå ett visst mål, kanske behöver vi ibland reflektera över vilket detta mål är?

Vi vet inte hur sommaren blir. Kanske kommer semestermånaderna domineras av regn. Nästan alla (utom pollenallergiker) uppskattar de första vackra dagarna mest. Kanske är det glädjen som ska prioriteras just dessa dagar? Bilarna är det inte lika bråttom med, inte heller rapporterna. Patienter måste självklart vårdas mycket och omsorg kan inte vänta, men kanske kan vissa moment av arbetsterapin förflyttas ut? Eller datorn? Även om arbetet då går lite långsammare och en del tid läggs på att förflytta material och människor.

Vi på JÄMLEAN ber er, i denna ljuva sommartid, att stanna upp ett tag, och reflektera: Vad vill vi med vår organisation. Kan vi släppa in lite glädje i vår målbild!

Glad försommar,

önskar Christina Ahlzén, ägare av Medida, delägare i JÄMLEAN och just nu lite extra mycket föräldraledig

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer

Att fira misslyckanden för att öka modet

Av admin | Publicerad: april 6, 2016

I dagarna hade jag äran att få delta på en workshop med dirigenten Lone Larsen som driver ensemblen Voces Nordicae som snart sätter upp ett verk på Fotografiska i Stockholm där de musikaliskt tolkar FN:s globala utvecklingsmål. Ja det är faktiskt sant! De kallar föreställningen ”Earth call – en musikalisk spin-off på FN:s utvecklingsmål” och föreställningen är delvis är improviserad.

Under workshopen fick vi göra övningar som att gå runt i rummet och utan att kommunicera stanna och starta exakt samtidigt (det funkar!) och att titta varandra i ögonen länge. Övningar är för att bli mer medveten om andra, släppa kontrollen och låta fler påverka en situation men också för att bekräfta varandra. Utan bekräftelse blir vi blyga och har svårt att skapa. Detta är extra viktigt vid improvisation. Därför övar Lone och ensemblen också på att misslyckas och att fira misslyckanden.

Vi fick göra en övning där vi deltagare tog i hand och hälsade på varandra och samtidigt bytte namn med den vi mötte, övningen skulle pågå tills du fick tillbaka ditt namn och då kunde du kliva åt sidan. Några gjorde det men vi var många och det som verkade vara en relativt enkel övning blev invecklat och vi gjorde misstag och sa fel namn. Uppgiften var då att högt säga: JAG GJORDE FEL! Och alla andra klappade i händerna och ropade: JA!

När vi gjorde övningen kom jag att tänka på lean som också ser avvikelser som något positivt. Hurra vi har hittat en avvikelse vi kan fixa! Men också på kopplingen till makt. Keith Johnstone som är ett tungt namn inom improvisationsteaater upptäckte i sitt arbete att ibland fungerade inte improvisationerna alls som det var tänkt. Efter lite analys av situationen så kom han fram till att det handlade om makt. Även improvisation har ramar och regler och en viktig nyckel för att improvisationerna skulle bli trovärdiga och fungera var medvetenhet kring makt.

Även om väldigt få är yrkesverksamma inom just improvisationsteater så kräver de flesta arbetsplatser att människor är trygga och känner sig sedda för att göra ett bra jobb och trivas. Lones tankar kring ledarskap och organisering var intressanta för mig även ur perspektivet att hennes syn på publiken är att de måste få påverka verket. På samma sätt som lean trycker på nyttan för kundens så menade hon att hon som dirigent ibland står i vägen (rent bokstavligt) för publikens upplevelse och har experimenterat med att stå bakom publiken och dirigera. Hon låter också publiken önska musik och sms:a till dem på scen som sedan läser sms:en som dikter eller sjunger dem. Något som visar sig få publiken mer nyfiken och engagerad i verket och även öka deras känsla av tillfredsställelse.

Inom JÄMLEAN så vet vi att förståelse för maktstrukturer och upplevt handlingsutrymme är av stor vikt för att få till en bra leanprocess. Att inte bara lägga stor vikt på kunden (publiken) utan att även arbeta med bekräftelse och trygghet internt för att göra något med högre kvalitet. Tänk att jag kunde hitta vår affärsidé i en workshop om improvisation och musik! Skönt med bekräftelse i ens tankar, även om det kommer från så oväntat håll som en scenisk framställning av FN:s utvecklingsmål…

 

Om ni är nyfikna på Lones ensemble så finns ett smakprov här: https://www.youtube.com/watch?v=XuMnuUZfHDQ

Hälsar Jenny Claesson marknadschef på Add Gender och delägare i JÄMLEAN

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer

Vad sysslar de med i Fagersta?

Av admin | Publicerad: februari 15, 2016

Vad sysslar de med i Fagersta? Det har jag grubblat mycket över de senaste månaden, när jag för ett uppdrag jämför kommuners statistik över medielån på bibliotek. Kvinnor står för mellan 60 och 70% av alla medielån i samtliga kommuner utom 3. I två (Alvesta och Oxelösund) är siffran 50%. Men i Fagersta är den 43%. Så frågan är, varför har Fagersta, som enda kommun, fler utlån till män än till kvinnor?

Nu kan det finnas diverse mättekniska aspekter på detta, som förklarar saken. Kanske erbjuder Fagersta någon typ av tjänst i utlåningsform som lockar män mer än kvinnor, och som balanserar upp. Det kan också finnas strukturella faktorer, kring hur biblioteken fungerar, exempelvis i samarbete med skolbibliotek eller liknande, som påverkar. Men ändå: vad är det som händer i Fagersta?

Att jämföra på detta sätt, med benchmarking, är ett enkelt sätt att hitta sina förbättringspotentialer. För om två kommuner klarar att uppnå jämställdhet (eller snarare könsbalans, när vi stannar vid att ”räkna skallar”). Och en klarar att uppnå normbrytande siffror (bibliotekslån är enligt normen kvinnligt). VAD motiverar att vi hos oss ligger kvar på, säg, 65% av utlån till kvinnor? Kan vi verkligen skylla på att männen inte vill?

Att systematiskt jämföra indikatorer väcker en tävlingsinstinkt: Vi vill bli bäst! Men än viktigare är att det synliggör en förbättringspotential. Det som sågs som omöjligt blir plötsligt görligt. I detta ligger styrkan.  I att hitta dem som lyckats, och kunna kopiera framgångsrecepten – självklart efter anpassning till de egna förutsättningarna. Att inte behöva uppfinna hjulet flera gånger.

För visst blir vi alla nyfikna på vad som händer i Fagersta? Visst får vi lust att ringa upp biblotekarierna där och be dem förklara? För visst vore det häftigt om vi kunde nå samma resultat hos oss?

Hälsar Christina Ahlzén

ägare av Medida och delägare i JÄMLEAN

 

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer

Lean träder in i hemmen

Av admin | Publicerad: november 3, 2015

När jag reser med tåg brukar jag bläddra i tidningen Kupé och för några månader sedan tog jag med mig en hem, och bara häromdagen hittade jag den när jag städade och blicken fastnade på en artikel om lean. I hemmet.

Artikeln handlar om hur svårt det kan vara att styra upp sin vardag eftersom många har en inställning till obetalat hemarbete som att det sker om och när någon har lust. Ett arbetssätt som är svårt att ha på ett företag. Men eftersom många av oss skyr disciplin så vill vi undvika det i så stor utsträckning som möjligt, särskilt på vår fritid. Men ibland kan lite disciplin faktiskt ge oss mer tid. Eller egentligen inte, tid är något vi inte kan påverka, vi har alltid lika mycket – eller lite tid. Men om vi prioriterar annorlunda kan vi få mer tid till det vi tycker om att göra.

I artikeln intervjuas effetivitetskonsulten Petra brask som tycker att lean är en bra ingång även för att effektivisera hemma. Hon menar att vi blir lugna av ordning och att hjärnan gillar att ha koll.

Vi på JÄMLEAN kan absolut se en fördel med att sätta mål och bli medveten om hur resurser används och vart tidstjuvarna är (om vi tror att tid är något som går åt). Lite lean-tänk använder jag nog i mitt eget hushåll utan att medvetet ha infört det. Vi är nyfikna på andra som kanske tänker så och har implementerat det mer medvetet.

Det finns också böcker på området, bland annat ”Från frustration till flow” som handlar om att ta med sig lean-tänk in i vardagen och styra upp de processer som måste flyta i hemmet. Boken är skriven av Eva Jarlsdotter och utgiven av Hoi förlag.

Hälsar Jenny Claesson marknadschef på Add Gender och delägare i JÄMLEAN

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer

Hur mycket kan vi lära av varandra?

Av admin | Publicerad: september 11, 2015

Ökat engagemang och förbättringar, eller ytterligare ett stressmoment? Det är inte självklart hur det går när lean ska röra sig från fabriksgolvet till tjänste- och omsorgssektorerna.

Om det skriver lärarnas nyheter  i en artikel i slutet av augusti, och frågan ställs åter på sin spets: är lean redskap och teknik, eller är det arbetsplatskultur och värderingar? Vad behöver komma först?

Svaret är sannolikt: det beror på! Går det någonsin att stå utanför och avgöra exakt vad en process i en organisation innebär, vad den ska leda till och hur den bäst ska drivas? Knappast!

Från det alltmer utbredda arbetet med jämställdhet och jämlikhet i organisations- och kvalitetsutveckling känner vi till en rad nyckelfaktorer för att lyckas i arbetet. En av de främsta är att jämställdhet inte kan skapas av någon utifrån. Frågan måste ägas av organisationen, varje verksamhet måste själv tala om vad jämställdhet är, vad de vill uppnå och vilka drivkrafterna är. Först när denna förankring i den egna organisationen har skett kan arbetet ta fart på allvar.

Därutöver finns det en rad nyckelfaktorer i att lyckas, exempelvis ledarskap, engagemang, kunskap och resurser; liksom praktiska redskap, verktyg och modeller av olika slag. Av dessa kan organisationer lära av varandra, bygga vidare på varandras arbete och slippa uppfinna hjulet en gång till. Men utan svaret på den grundläggande frågan: ”Vad är det egentligen vi vill göra?” och ”Hur kan vi nå dit på bästa sätt?”, besvarade utifrån den egna organisationens verksamhet och förutsättningar, är dessa redskap rätt så bortkastade.

Lean-implementeringen i offentlig sektor har mycket att lära av erfarenheterna från de senaste årens arbete med jämställdhetsintegrering. Jag vill därför avsluta med att rekommendera lite läsning: Kristina Lindholms antologi ”Jämställdhet i verksamhetsutveckling” samlar en rad erfarenheter från att arbeta praktiskt med värderingsarbete. Där finns mycket att hämta även för lean-arbetare.

Hälsar Christina Ahlzén, grundare av Medida och delägare i JÄMLEAN

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer

Hållbarhet handlar om resursfördelning och jämställdhet

Av admin | Publicerad: augusti 12, 2015

Rapporten ”How was life?” från OECD som kom i höstas har fått mycket uppmärksamhet. Den har inbjudit till att reflektera över vilka ”sanningar” vi använder och att de ibland behöver revideras.

I rapporten har forskare sammanställt data om bland annat hälsa, brottslighet, utbildning, förväntad livslängd, jämställdhet, föroreningar, biologisk mångfald, frihetsnivå, ekonomiska klyftor för 25 länder från 1820 och fram till i dag. Detta har sedan jämförts med ekonomisk utveckling. Så det är en gedigen hög med data som ligger till grund för slutsatserna. Och vilka är då slutsatserna?

Jo, bland annat så säger huvudförfattaren Jan Luiten van Zanden som är ekonomiprofessor i en intervju med SvD att jämställdhet är en helt avgörande nyckel för att nå FN:s hållbarhetsmål.

En annan mycket intressant slutsats är att ekonomisk tillväxt inte är en förutsättning för att invånares livskvalitet ska öka, det kan till och med bli så att livskvaliteten sjunker vid ekonomisk tillväxt. Det som verkligen är intressant här är att ekonomisk tillväxt heller inte är en förutsättning för att öka invånares välmående. Mest livskvalitet har vi samhällen med fördelningspolitik och små klyftor.

Så för att öka välmåendet och livskvalitet för människor och samtidigt sopa för ett hållbart sätt att göra saker så behöver resurser fördelas och jämställdhet utvecklas. Just saying…

 

Hälsar Jenny Claesson marknadschef på Add Gender och delägare i JÄMLEAN

Publicerat i Uncategorized | Taggat , , , , , , , | Stängt för kommentarer

Det räcker inte med hur…

Av admin | Publicerad: maj 8, 2015

”Mamma jag vill baka!” Säger min treåring en regnig söndag i april.

Jag som är rätt trött på att delta i lekar som katt, kapten eller häxa blir glad: ”Vad vill du baka? Bullar? Kaka?”

Min motfråga är helt felställd. Mitt barn står med kavel och pepparkaksformar i handen. Det är inte vad hon vill baka som spelar roll, utan hur. Hon vill kavla och trycka formar.

Jag kommer att tänka på episoden när jag hör vetenskapsradions granskning av två skolprojekt, varav ett lean-baserat. Lärarna får introduktioner till en metod som ska förbättra elevresultaten genom att minska mötestid och öka arbetet med ständiga förbättringar. ”Innehållet är det upp till oss i professionen att utforma”, säger den intervjuade förändringsledaren.

Som utomstående framstår det hela som ganska märkligt: antalet mötestimmar är knappast i sig huvudorsaken till de sjunkande skolresultaten och de ökande klyftorna i svensk skola. Ständiga förbättringar skulle kunna leda till förbättringar inom detta område, men likaväl inom vilket annat område som helst som arbetsgruppen känner sig motiverade att hantera. Och motivationen är sällan störst där möjligheterna att göra något känns begränsade.

Granskningen sätter fokus på något viktigt. Goda processer är meningslösa om de inte kombineras med tydliga mål för vart de ska leda. Och målen måste vara formulerade på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå. De måste med andra ord vara nedbrutna på ett sätt som ger substans till processen. Vad skapar bättre och jämnare skolresultat? Är det lärarens kompetens? I så fall är det den som ständigt ska förbättras. Är det möjligheten till stöd och hjälp utanför skoltid? I så fall bör förbättringsarbetet handla om att förbättra möjligheterna till sådant via skolan, eller kanske om att minska behovet av dem. Eller handlar det om något annat? Kanske flera faktorer samverkande? Då krävs flera, parallella mål för att uppnå resultatet.

I och med OECE-rapporten som presenterades för ett par veckor sedan, vet vi betydligt mer om varför de svenska skolresultaten sjunker. Utmaningen för varje kommun, skola och arbetslag är nu att hämta hem dessa resultat (efter utredningsprocessen), konkretisera vad det innebär för deras egen verksamhet och sätta fungerande mål att arbeta emot. Har vi detta, då är en stunds systematiskt reflekterande över vilka förbättringar som behöver ske, en god och fungerande process.

Så att införa lean är inte en patentlösning på alla problem. Inte ens om ni tillsätter ett jämlikhetsperspektiv! Men fyllt med gott innehåll kan leanprocessen vara användbar.

Och treåringen? Hon fick trolldeg tillslut, och bakade stjärnor som fick torka, och som målades med glitterfärg. Det blev väldigt vackert, men inte direkt något gott till kaffet.

Hälsar Christina Ahlzén, grundare av Medida och delägare i JÄMLEAN

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer

Outtalade maktstrukturer starkare än vi tror

Av admin | Publicerad: april 14, 2015

Samma mönster upprepar sig om och om igen. Eller egentligen är det flera mönster faktiskt. På arbetsplatserna som inför lean upprepar sig mönstret att de med mer makt, större tillgång till beslutsfattande eller med högre officiell eller inofficiell status, talar mer på leanmöten och deras idéer fångas oftare upp. På utbildningar och föreläsningar om JÄMLEAN upprepar sig mönstret att människor inte kan tro att det är sant. De för fram logiska argument som att det är uttalat att alla ska prata på mötena, att allas idéer är viktiga eller att hierarkierna inte gäller på leanmötet.

Jag förstår att de ser det så, tyvärr visar observationer och resultat av leanmöten något annat. Samma mönster ser jag i mitt arbete som jämställdhetskonsulter, människor som tror att det är mer jämställt än vad det är för att de gillar sin arbetsgivare eller för att de upplever sin arbetsgivare bättre än genomsnittet.

Det är glädjande att folk tror gott om sina arbetsplatser men det utgör också en broms för arbetet med att verkligen skapa jämställdhet och jämlikhet. Att våga se hur det verkligen ser ut är första steget för att kunna förändra. Jag har sett otaliga människor som blivit förbannade när de tagit del av lönekartläggningar, både de som ligger över och under snittet.

Jag skulle vilja skicka med tre råd till er som leder leanmöten:

•Upprepa syftet så ofta det går
•Se över mötesstrukturer
•Mät även processen

 

Med det menar jag att det är viktigt att medarbetarna har ett tydligt ”varför” i leanprocessen, då stannar oftare diskussionerna kring det som utvecklar och tar er framåt. Det är också viktigt att fundera på mötesstrukturen och kanske anpassa efter er arbetsplats, det går bra att bryta regler om ni har bra argument. Behöver ni stå upp? Passar det er bättre att sitta ner om ni står upp resten av dagen? Och det viktigaste av allt, mät även processen. Stirra er inte blinda på resultat endast mot kund eller slutkonsument, mät också er egen process, kan den förbättras? Kommer alla till tals? Fångas allas idéer upp?

Om ni vågar se hur det verkligen ser ut så kommer ni snabbare komma till resultat, det vågar jag lova er. De outtalade maktstrukturerna sitter djupare än vi tror.

Hälsar Jenny Claesson marknadschef på Add Gender och delägare i JÄMLEAN

Publicerat i Uncategorized | Stängt för kommentarer